Besök

Nu är hela halland här. Liseberg grill hav och 98 hundar. Jag brinner upp. Älskar mina vänner som är här. Så sjukt kul och högt tempo.

image

image

image

image

image

image

Allt va kanon tills ”NÅN” fastnade i Flumride…

image

image

Ja o gry lyssnar på dunka dunka

Annonser

Minispår minihund

Jag lägger korta spår med eller utan blod. Kort spårlina och spontan spårstart och berömmer när hon spårar och stannar när hon lyfter nosen funkar just nu väldigt bra. Margot får en bättre start på sin spårkarriär än Årja helt klart. Jag trissade förr upp Årja med div olater från min sida. Överdrev spårstart och Årjas dåvarande sele var tecknet för spår vilket gjorde Årja ivrig och het i spåret. Nu är det lugnare och får se om det ger resultat när Margot får mer erfarenhet.

image

image

Själva spårslutet är inte lyckan, lyckan är att spåra den löpan Margot är satt på så länge jag vill.

Jämtland

Vårt paradis vår lisa för själen. Att komma upp till midnattssol och skir grönska är underbart. Min målsättning var att i rasande tempo hägna in stugan och halvön så hundarna kunde vara lösa. När detta var gjort intog vi den nya bastun som är det största och bästa som hänt sen Askas första älg.

image

Eftersom stugan saknar el och vatten så blir hygien och spärren att bada i 11 grader INGA PROBLEM numera helt magiskt. Hettade upp bastun till 90 grader sen va bad ett måste.

image

Utsikt utöver sjön, lösa hundar och klart vatten är mycket rogivande. Midsommarfirande väntar och vi skall till Fäbovallen där Bella föddes. En tradition som är viktig och rolig. Jämtland vid midsommar är vackert. Klart det hade ju vart bättre med sol än 2 grader o hagel. Jag min idiot älskar ju kyla för då ligger hundarna svalt i bilen och man kan träna hundar utan problem men den inställningen var jag ensam om.

image

image

image

image

På väg hem gör jag något jag ångrar bittert. Vill träna hundarna sista 4 km och de andra åker hem i förväg. Eftersom Bella inte vill träna, springa eller simma så måste man mana på henne rejält. Bella stretar emot och jag drar mer i selen men Bella liksom bromsar. Bella har alltid ogillat att löpa/träna, så för mig va det inget nytt att Bella stretar emot så har hon alltid gjort. Jäkla hund att vara lat tänker jag. Aska och Årja skrittar ju på så fint varför kan inte Bella inse att om hon ökar lite slipper hon sträkt koppel. Väl hemma tycker jag mig se Bella gå konstigt. Lyfter upp Bella och går igenom mage, höfter, knän och klämmer på ryggen men Bella står tyst och likgiltig som vanligt. Får lite blod på min hand när jag kollar tassarna. Bellas bromsade har skavt av delar av trampdynorna. Skam i min kropp. Vill gråta jag skäms och jag lider med Bella. Fan va jag alltid skall pusha mina hundar. Lyfter upp Bella och rengör tassarna i sjön, får hjälpa av Libby och Sara och vi rengör och klipper bort lösa skinnbitar. Skäms långt in i hjärtat med tårar i ögonen lägger jag om tassarna, pussar Bella och lägger en stor hög frolic vid Bellas mun, hon äter liggandes. Hatar mig själv just då.

image

Denna resan är över. De andra hundarna har kört järner,busat och badat. Jäkla skönt med en halv hektar hundgård mitt bland stugorna och sjön. Margot har snittat 9 timmar sömn.

image

Tom somnat med tuggben i munnen.

image

Mat och godis slänges som vanligt ut i blåbärsriset, de tröttar definitivt ut annars energigalna jakthundar. Jämtland vi ses riktigt snart.

Flygfärdiga

Nu är måsarna talrika, till vissas förtret. Skränar och skitar ner. För mig personligen är detta ett vackert ljud och hör västkusten till. Nu har jag blivit ombedd att försiktigt skrämma bort dom. Det hjälps oftast att ta bort 1st så är dom borta en tid. Tur man har Margot.

image

image

image

Dödens väg

Kl 02.15 ringer polisen om viltolycka på rådjur. En villrådig nybliven körtkortstagare har kört på ett rådjur men vet inte riktigt var. Jag får sträckan mellan 2 adresser. Vägen är smal, bilarna håller hög hastighet och vägrenen är liten. Detta är inget ställe man vill vara på länge.

image

Åker dit 0530 för att få ljus och så lite trafik som möjligt. Håller årja i kort band men jag måste vara lika observant på bilisterna som kommer över krönet i 100 som på ev skadat djur i diket. Sträckan är känd för viltolyckor och jag börjar spåra på de mest utsatta viktväxlarna. Hittar 2 legor varav vi kontrollspårar en av dom som leder oss till en död bock utan hud, måste legat där en månad. Inte anmäld. Ett av många djur som dör just här. Misstänker okunskap, hastighet och rattfylla de gånger man inte anmäler viltolycka. Nästa spår Årja vill ta känns inte lika hett och stämplarna är stora och vi stöter en älg. Hmmm detta blir svårt. Vi står mitt ibland hus och inget tyder på skadat rådjur.

image

Jag tycker mig se på Årja när vi är nära och det är hett. Vi tar oss ut på vägen igen och närmar oss de viktväxlarna jag tidigare hämtat djur med Margot. Årja blir hett, spänd och stel. Jag lyfter blicken och där ligger den. En död bock som dött i smällen, glidigt i gräset men dött direkt.

image

Nu fattar jag vikten av att kunna marken och som eftersöksjägare måste ha god lokalkännedom. Skönt att lyckas med ett uppdrag jag betvivlade stort. Sömnen som saknas gör sig påmind. Packar väskan med fika, hundmat och vatten. Ut på ö sen för lite sömn och så att de andra hundarna får träning och bus. Livet för en eftersöksjägare med jour dygnet runt.

image