Mkt jobb och gristräning

Min laika har vart skadad 1-3 gånger av vildsvin i ung ålder. Märker att hennes skalltid och förföljnade är knapphändigt och osäkert. Bella jämten skäller på det djur som är närmast och årja retrievern skäller på det jag ber henne skälla på. Åkte till min polare i Grästorp och bad att få släppa på hans sura sugga och hennes årsgris som bor i ett 4 ha hägn. Förvånade sur för att vart tränare åt hundratals hundar. Hon agerar utifrån hur hunden jobbar. Ganska så säker på det då jag sett många hundar på henne. Väl inne fick jämten börja. Jag ser nyttan med att vi som team stöttar varann, pratar igenkännande jaktspråk, övar inkallning som leder till glädje då jag släpper på igen.osv. Bella dankar på med ett behAgligt avstånd. Frekvent skall och med en tendens att springA ikapp och fronta grisarna det glädjer mig.

image

Kör lite inkallning och byter hund efter 40 min ståndskall. Årja gör några korta rusningar och skäller på med full ragg. Spänd som en pianotråd studsar hon fram och tillbaka. Inkallning är busenkelt då hon gärna lämnar det djur hon är rädd för.

image

Aska då?? Den lite osäkra laikan visar inga tecken på rädsla eller osäkerhet. Jag vet däremot att i det fria blir det andra bullar. Passar på att ge henne stöd, beröm och manar på henne igen. Kan ev hjälpa kan också inte vara nån skillnad alls på riktigt grisjakt.

image

image

Annonser

Vaka i -18… ??

Förr kunde jag tycka det var lite kul att vaka, titta på djur och slappna av. Nu brinner jag så för hundjakt att jag absolut inte alls vill vaka. Men min vän Peter älskar att vaka, han älskar vildsvin och haft lite stolpe ut med fällt vilt denna hösten. Så jag tyckte han kunde få testa vår mark. Vi hade även hört att en gris blödde av bevis i snön så den skulle vi ta om det gick. På vår mark har vi aldrig skjutit något på men vi har säkert fodrat i 2 år. Så nu va d dags. En matgris skulle hem, hundarna var med för ev eftersök eller nyttigt dödsök. Skogen knakade då furorna sprack. Det var minus 18 och jag som låg på liggunderlag under bar himmel skulle nog max klara 2 h. Hörde enstaka ljud men inget mer. Ville gärna skjuta räv men ingen kom. Peter däremot fick en större gris i knät men den fick nog vind och vände tvärt. Den kan oxå vänt pga det ljud Peter skapade när han vände sig i det snustorra och starkt nedkylda tornet. Månen var magisk och när känsel slutat funka i fötterna och sakta spred sig upp i benen var det läge att bryta. Från 17-20,30 klarade jag. Borde nog brutit kl 19.

image

Peter den starke jägaren satt utan handskar och hade säkert suttit natten ut om det hade kommit djur. Jaga med hundarna på helgerna och vaka på vardagsnätterna då blir man inte gammal. Nä nu lär det dröja innan jag vakar igen. Längtar till när gräset är slaget och rävarna smyger dig ut i sommarnatten. 18 minus, fy fan va kallt.

Djupa skogar i Borås

Borås, Ulricehamn, Bollebygd känns som att komma till djupa, vackra urskogar. Lite som Småland eller Dalslands djupa skogar. Trevliga Bengt och co i Bredared norr om Borås har kalv kvar hela februari och ville testa mina hundar. Började med att släppa Aska då hon dagen innan visat prov på bra jobb med älg. Oavsett med hjälp av gpspejl så vet man inte riktigt vart älgarna står. Man kan ju inte marken. Då jag hittar viltstigar eller ungtall brukar man hitta rätt. Här var det ont om älgspår.

image

Med tanke på att gårdagen va hård skulle bara Aska jaga 2 h sen skulle jag byta till Bella jämten. När Aska blir uttråkad skäller hon första bästa. Mycket riktigt några snabba väckskall, korta och ljusa. Jo rådjur eller räv. Gick som tur förbi Bengt som lugnt reste sig i tornet och sade bestämt ”NEJ” och Aska gjorde bromsspår och bröt och kom till mig. Tror många unghundar jagar det som rör sig i början några 100tals meter. Inga älgar hemma i denna såten och med 9- grader så va det läge för fika. In med Aska i bilen och på med täcken och värme och lite föda. Jag tror på hundar som ett hockeylag. Bäst förutsättningar ger bäst resultat. Dvs kost, värme, uppvärmning, sömn och kärlek.

image

Gjorde Bella klar. Gick med Bengt några hundra meter innan han tog ett pass nära. Jag tycker mig se ett högt berg med plantering och ungtall. Bengt håller med och jag byter kurs för att få med den marken . Börjar genast se spår. Bella söker ut och ser att hon skrotar runt på det höga berget. Får fantastiskt nog reda på att Bella skäller ståndskall via radion på högsta höjden i tät tallplantering men jag hör nada. Skyttarna hör och det är det viktiga. Jag Smyger upp och börjar smyga närmare och är så nära som 170 m och då hör jag skallet. Tät skog med snö och höga berg kväver ljudet. Som vanligt på höjder stämmer inte vinden utan den snurrar och älgarna drar. Bengt skymtar ko m kalv och synd var ju det när Bella drar ur såten fel väg och vänder ej tillbaka med älgarna tyvärr. Som tur är släpper Bella vid sken och jag kan koppla. Skönt ibland att kunna bryta vid 13 och vila hemma på soffan i dagsljus kolla en jaktfilm och vila 5 min på lilla visaren. Det är livskvalitet det.

Den skygga älgen.

Tänk er följande scenario. Påkörd älg nära trafikerade vägar. Skygg tar den sig bara till höjder prytt med vindfällor och enesly.

image

Älgen vill ha vinden i ryggen så det blir omöjligt att runda eller svårt. Allt du trampar på går av samt låter som ett pistolskott eller extra torra chips. Mörkt som natten och alla typ av blöthål eller myr brister med vatten till knäna. Tur att hunden att hunden va fräsch och på det som bara den. Jag själv började ta riktigt slut. Saknade Ted som ev skulle vart med som passkytt, saknade Sara när mörkret sakta bröt ner din energi och kraft men fick samtidigt energi av unghundens jobb. Försökte runda med bil förgäves. Älgen hade smällt in i bilen som höll 70, mkt päls på bilen och älgen hade voltat ner i diket och hade svårt att komma upp. Fick spåra ca 400 m innan jag släppte.

image

Ville önska att den sökt sig ifrån vägen och det hade den. Upptag efter 300 m sen frågetecken på pejlen. Normalt här ibland otroligt kuperad terräng. Sprang ikapp. Fast stånd 700 m. Tog mig dit sen började helvetet. Älgen blev troligt varse mig och mina lampor. Fruktansvärt svårt att komma nära. Kröp sista 30 m men då slog vinden om då älgen stod högts upp. Så höll det på länge. Katt o råtta i 3 h. Hunden ställde om var 100 m, uppträdde skadad. Grät en skvätt i bilen, svepte en julmust såg att laikan hade brutit efter 3 h och va på väg tillbaka mot olycksplatsen. Fick panik och blev rädd för hund och trafik. Körde snabbt som fan. Börjar kalla in henne. Då ser jag helt plötsligt älgen lunka med sänkt huvud och liksom trevande på gärdet. Hon hade inte alls brutit. Laikan bakom men instängd i en fårhagen med ström. Sköt älgen med 3 skott, hjälpte laikan ut sen fick hon gå loss på älgen. Det syntes att dom hade krigat länge. En otrolig lättnad och en trötthet jag inte kännt sen vasaloppet. Tog ut de andra hundarna som fick spåra upp den. Prägla prägla prägla. Lite morr från laikan men d gick bra. Jobbigt att vara Linus ibland men envishet är ibland ett måste vid eftersök.

image

image

Den stora älgdagen när gris va lovlig

Vi hade samlat 4 trevliga jaktlag för att tillsamman men oss hundförare göra det möjligt att jag gris över gränserna. Men allt eftersom hundarna sökte ut blev det upptag på upptag på älg. Säkert 10-15 legor på en mark där det om hösten är ont om älg. Det är väl alltid så när man jagar. En otroligt fin dag med sol, mkt spår och ståndskall på älg och gris.

image

Jag gick med laikan Aska och Pathfinder Ted som kan allt om gris och deras vanor. Daniel gick från söder med duktiga laikan Ralf, Charlie gick från norr med maskinen laikan Ozzy och Micke med terriers från väster. Det skulle visa sig vara ytterst svårt att hitta gris. Först i slutet av dagen så kom observationerna på gris. Vi hade verkligen tryckt in dom i ett hörn. Lospår stötte vi också på vilket blir mer och mer vanligt. 

image

Att marken är kuperad med insprängda sjöar gör den svårjagad. Det tog lång tid innan vi hittade växlarna.

image

I sena timmen skulle vi hjälpa till i norr där gris sett men precis då ringer polisen om en påkörd älg. Återkommer om det då det blev ett helvetiiskt äventyr.